Kraftprovet 2015

IMG_6647

Vi har en långtgående tradition i vår familj att springa Kraftprovet i Trollhättan. Eller att några springer och resten hejar. Det började med pappa som ung och har fortsatt nu när vi alla är äldre. Det blir ofta en riktig familjefest eftersom vi är så många! I år var Elis och Sam med som hejarklack för första året.

IMG_6508IMG_6466

Det roliga med kraftprovet är att de har många olika minilopp så att alla barnen kan få vara med och springa. Här är en stolt Nils efter han sprang knatteprovet (800 m).

IMG_6475

Sam var lite besatt av medaljen som de fick, jag ångrade mitt beslut att inte anmäla honom ganska mycket. Har lovat att han ska få springa nästa år!

IMG_6516IMG_6511

Som tur var har han snälla kusiner som lät honom låna deras medaljer och låtsas att han vunnit också. Marta sprang miniprovet på 1,8 km. Heja heja!!

IMG_6554IMG_6532IMG_6556IMG_6560

Och duktiga Tyra sprang miniprovet på 2,6 km. Vi var alla så stolta över henne. Hon hade kämpat och tränat och ville så gärna slå sin mammas gamla rekord. Och det gjorde hon med en hel minut!

IMG_6809IMG_6595IMG_6563 IMG_6580

Väntan mellan och under loppen gjordes helt klart mycket bättre av glada killar.

IMG_6603

I väntan på det stora loppet (11,6 km) gjorde jag, Marta och Nils lite peppiga skyltar.

IMG_6607 IMG_6612

Martas var så supergullig, hon kom på och skrev allt på den själv.

IMG_6586IMG_6637 IMG_6645

Sen började det dra ihop sig för stora kraftprovet.

IMG_6649 IMG_6665 IMG_6667

Sam var en riktigt bra och tålmodig hejare. Det måste ligga i hans DNA. Jag är inte direkt en löpare själv men har följt med på många lopp genom åren och hejat fram olika medlemmar i familjen.

IMG_6698IMG_6675 IMG_6701 IMG_6704

Elis satt och verkade ha ungefär samma tankegångar som mig. “varför gör man såhär mot sig själv?” (skojar bara, jag önskar att jag var bättre på att springa).

IMG_6710 IMG_6726 IMG_6728 IMG_6742

De var lite svåra att fånga framifrån när de susade förbi men här är Johanna och Sigrid.

IMG_6750 IMG_6757

Kolla in de här kämparna!! Rickard slog nytt släktrekord efter honom kom Michelle, Johanna och Sigrid. Supergrymma allihop!

IMG_6780IMG_6775

Sen började vi undra vart pappa var. Han hade inte tränat något alls så när han sa att han skulle springa så trodde ingen på honom. Innan start sa han att han bara skulle springa 1 km och sen hoppa av, för att få en ” känsla för loppet”. Men efter alla var klara och pappa saknades började vi inse att han inte alls hoppat av. Får erkänna att jag blev väldigt stressad/orolig att något skulle ha hänt honom. Känns inte riktigt som att han var i form att springa…:O

IMG_6788

Men sen kom han ju springandes och vi fick heja in honom i mål.

IMG_6795

Dagens kämpe!! Kan inte fatta att han slutförde. Och pappa, tack för hjärtattacken du gav dina döttrar. ;)

IMG_6820

Sen åkte alla trötta löpare och trötta små pojkar vidare till nästa destination.

IMG_6827

Hem till bästa familjen Christianssons för grillning. Har som tradition att åka och hälsa på dem varje sommar. Och det är lika lyxigt varje gång med en massa mat som kommer från egna trädgården.

IMG_6832 IMG_6838IMG_6833 IMG_6851IMG_6835 IMG_6848

Sam hittade lite nya lekkamrater. <3

IMG_6859 IMG_6864

Vi hade så kul att tiden bara flög förbi och klockan hann bli 23 innan vi åkte hem. Sam och Elis somnade inom tre sekunder i bilen, lång men händelserik dag för dem och oss alla. Ses nästa år igen, kraftprovet!

//We spent yesterday in Trollhättan, for their annual “kraftprovet”, a 12 km race. A lot of people were running this year and the rest of us were cheering them on. Afterwards we had some very delicious food at our friends’ house. It’s a really nice tradition we’ve made these last few years! //

6 thoughts on “Kraftprovet 2015

  1. Michael

    Vilka härliga bilder och din sammanfattning av en händelserik dag!
    Jag ser fram emot nästa års löpare…. och jag springer nog bara 1 km nästa år :)

    Reply
  2. Johanna

    Hejaklacken är riktigt viktig. Dagen skulle inte vara samma sak utan er. Dagens hjältar utan medalj. Älskar bilderna du har fångat dagen väldigt bra. Kul att se actionbilderna från loppet. Bilden på mig innan målgång visar exakt hur jag kände. Lycka.

    Reply
  3. Moster M

    Wow. Dina bilder får allt att se så lätt ut. Både löpningen och hejningen. Löpningen har jag aldrig själv gjort men jag vet mycket väl att det kan vara krävande att stå och vänta med småbarn. Och du hade två! Bra gjort. Älskar era skyltar också. Occh Elis min på första bilden när han håller upp den – klockren. Du lyckas verkligen alltid fånga de bästa bilderna på honom. Älskar också alla glada bilder på Sam. Han ser ut att verkligen älska det och hans stora leende smittar verkligen av sig. Är stolt över alla som sprang och speciellt pappa. Vilka kämpar! Nästa år hoppas jag kunna vara med… occh heja åtminstone ;) nu ska jag kolla tillbaka på dina gamla inlägg från tidigare år :)

    Reply
  4. eas

    Alla var så duktiga på loppet!! Det var roligt att få heja på dem, men vi hade nog kunnat vara utan den där sulkyn ;) så jag hade sluppit skämma ut mig inför alla haha. Trevligt att få ha dig och pojkarna som hejarsällskap! Fräscha Sigrid gillade verkligen den där drickan, tror det var hon som drack båda flaskorna på vårt bord va? ;)

    Reply
  5. mormor ulrica

    Återigen är jag imponerad över att du kan koncentrera dig på att ta så bra bilder när det är så mycket omkring dej. Jag hade en härlig dag också och gör gärna om det. Håller dock med Emelia- helst inte köra vagn genom värsta trängseln igen,. Har sällan känt mig så impopulär. Har planer för nästa år, man lär av sina misstag.
    Det var underbart att avsluta dagen i Vargön hos Roger och Christina. God mat och gott sällskap och uppehållsväder- kan det bli bättre?!

    Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *